• Dec 29 2016

    After three wonderful concerts with Die Düsseldorfer Symphoniker I am am very proud – and apparently, importantly, very tall – of these couple of reviews:

    WAS writes:

    The concerto is a big hit, because the soloist, his [Lindberg’s] countryman Emil Jonason, not only shows virtuosic tricks with his clarinet, he purrs and hisses excitedly and thus provokes the range of his instrument, but also proves himself as a performer with entertainment. ”The erratic dreams of Mr. Grönstedt,” the subtitle says. The fictive figure of Grönstedt seems to have been experiencing high-spirited dreams. Since Grönstedt is a Swedish Cognac brand, it is about a delusion, which is experienced in many music styles. Lindberg mixes contemporary sounds with elements from nature and landscape romance, from entertainment, folk and film music. Suddenly Jonason interrupts the flow of music and says, ”My name is Grönstedt.” Sure, that provokes laughter. Should be so; Because Lindberg’s skilfully refined, sometimes cheeky style mix proves that new music does not have to be exhausting. He combines entertainment with a musical ambition – in the end, both the interpreter and the conducting composer are stormily celebrated.

    RP Online writes:

    This giant [Jonason] is a strikingly virtuosic musician, who can play on his instrument in an obscurely fast, high, loud, quiet voice, he can whisper and sing enchantingly. How many sound colors a clarinet can produce!

  • Dec 16 2016

    Superhero Part Deux!

    Very happy to come to Düsseldorf with a week’s notice, to once again being given the opportunity to play “my” concerto The Erratic Dreams of Mr Grönstedt. This will be the 12th, 13th and 14th time I’ve played it and I am not sick of it yet. 🙂

     

     

  • Oct 10 2016

    Astounding Review for Mozart!

    “Jonason’s Mozart is overflowing with musicality… …the audience loved it, stood up and almost refused to sit down for Jonason’s encore.”
    Stavanger Aftenblad

     

  • Oct 05 2016

    Short notice soloist!

    Grabbing the nearest Basset Clarinet I jumped on a plane to Stavanger yesterday! I’m helping out and filling for a soloist turning I’ll, and am looking forward to a fun Mozart concert tomorrow!

  • Jun 08 2016

    Bye bye Västerås… :(

    It was with a heavy heart that I resigned from my employment as Principal Clarinet yesterday. All because of the terrible and downright awful way the orchestra is, and has been, treated by the CEO among others. The members of the orchestra and it’s manager Rikard Gateau will always be my friends and musical colleagues!

    I have also written an open letter of resignation (in Swedish, but Google translate should do the trick, or hopefully at least parts of the trick) for anyone to read:

     

    —————————————————————–
    Hej Kulturpolitiker i Västerås/ledning för Västmanlandsmusiken

    Vi måste snacka om grej. Jag vill göra slut. Det har känts konstigt länge, och vi har liksom glidit ifrån varandra. Och det är dig det är fel på, inte mig.

    Jag säger härmed upp mig från min anställning som stämledare i klarinettsektionen i Västerås Sinfonietta. Detta då jag mått så pass dåligt av den rådande arbetsmiljön att jag varit sjukskriven i två omgångar: först i höst när vi var nedläggningshotade och därefter nu under slutet av våren när vi tvingades gå ner i tjänstgöring, trots Sinfoniettans öronmärkta pengatillskott.

    Allt detta på grund av att högsta ledningen för Västmanlandssmusiken styr organisationen precis som en fotbollscoach som fokuserar mer på själva hemmaarenan än på det egna laget. En coach som hellre skulle bjuda in kända lag för uppvisningsmatcher i stället för att satsa, utveckla och förankra hemmalaget som sin stads stolthet. För vem vill ha kvar sitt Västerås SK Fotboll när man lika gärna kan bjuda in mycket bättre lag och ”erbjuda världsklass varje gång”? En ledning som ser sig själva som lokaluthyrare i stället för inspiratör och kreativ ledare, och som river ner andra människors utskrivna offentliga handlingar (i detta fall nyhetsartiklar) för att dessa inte behagar en.
    Det smärtar mig att att säga att jag aldrig under hela min karriär upplevt ett Konserthus som varit mindre stolt över sina egna ensemble!

    Det är med stor sorg som jag lämnar Sinfoniettan, en orkester som jag sett som min familj under sex år. En orkester som med sin oerhört höga nivå är uppskattad av alla förutom sin högsta ledning. En orkester vars fantastiska medlemmar frilansar (för detta krävs då man har en deltidsanställning) i bl.a. Kungliga Filharmonikerna, Sveriges Radio Symfoniorkester, Mahler Chamber Orchestra, London Symphony Orchestra, English Baroque Soloists m.fl. Med andra ord ”orkestrar i världsklass”.

    Jag kommer fortsätta betrakta Sinfoniettan, den hängivne orkesterchefen Rikard Gateau, inspicient Anna Eneroth, notbibliotikarie Ingela Ader m.fl. som mina vänner och kollegor, och jag ser enormt mycket fram emot att komma tillbaka som solist för uruppförandet av Emmy Lindströms klarinettkonsert säsongen 2017/18!

    Länge leve Västerås Sinfonietta!

    Emil Jonason, klarinett
    ——————————————————————-